I Sverige hade vi tidigare ett nationellt perspektiv på utbildning där riksdag och regering lade grunden till synen på utbildning. Från början av 2000-talet har det dock skett en förskjutning från det till med internationella perspektivet som vi har idag.

Att samarbeta internationellt, till exempel i form av ett projektsamarbete med en skola i ett annat land, är ett sätt att möta kraven i läroplaner och kursplaner. Det ger goda möjligheter att arbeta med ett eller flera ämnen utifrån ett tematiskt perspektiv och ger också ofta pedagogiska vinster.

Något som också betonas är vikten av mångkulturalitet. Vidare står det i Lgr 11 att: tt internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett I mitt inlägg kommer jag att diskutera olika sätt att se på skolutvärdering i ett internationellt perspektiv samt effekterna av det. När man ska utvärdera olika länder och skolor i ett internationellt perspektiv, använder man sig av olika sorters prov och tester. Sverige är ett litet land internationellt, men står ut inom både teknik med Spotify, Skype, och underhållning som Minecraft, Battlefield och andra spelstudior som är mångmiljardindustrier. Wiman menar att detta är en följd av att elever i den svenska skolan lär sig att tänka kreativt och vara uppfinningsrika. Den utlandsförlagda yrkespraktiken ger bland annat en fördjupad förståelse av turismbranschen i ett internationellt perspektiv och ökade språkkunskaper. De Geergymnasiet har även beviljats Atlasmedel för ett partnerskapsutbyte med Kliptown Youth Program - Kliptown (Soweto), utanför Johannesburg samt med skolor i Kiberia/Nariobi, Kenya.

Internationellt perspektiv i skolan

Under februari månad samarbetade delprojekten Internationella och interkulturella perspektiv och Lärarstudent 2.0 kring genomförande av Guldkant för lärarstudenter. Temat var internationalisering, och under månaden lades det upp fyra olika digitala event på Guldkants hemsida, ett i veckan, med olika fokus på huvudtemat internationalisering. Skolutvärdering i ett internationellt perspektiv Skolutvärdering i ett nationellt perspektiv Det är ett faktum att den ökade globaliseringen och internationaliseringen har haft och kommer fortsätta prägla utbildningspolitiken och den svenska skolan. När det gäller internationella kunskapsmätningar och dess påverkan på den svenska skolan tycks meningarna dock gå isär. Förespråkare för internationella kunskapsmätningar menar att resultatet från mätningarna fungerar som legitimering eller dislegitimering av genomförd skolpolitik, att resultaten beskriver hur det svenska skolsystemet står sig i internationell konkurrens. Internationella Perspektiv (IP) är LRFs nyhetsbrev om internationella jordbruks- och handelspolitiska frågor. Skribenterna är främst experter på LRF, nationellt och i Bryssel.

Jag kommer här att ta upp två aspekter kring skolutvärdering i ett internationellt perspektiv som jag ansåg vara av vikt utifrån tre av de fyra angivna texterna, Skolverket (2004), Torrance (2011) och Wahlström (2015), kap. tid där utmaningar kring integration, vård, skola och meningsfull sysselsättning är förutsättning-ar för ett värdigt samhälle som alla kan dela.

Det internationella perspektivet går som en röd tråd genom läroplanerna. Läroplan för grundskolan: ”Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verksamheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter

År 2000 började organisationen OECD att genomföra internationella kunskapsmätningar. OCED tester är kallas för PISA-testerna och testar elevernas kunskaper i matematik, naturkunskap samt läsförståelse. • Svensk skola kan i ett internationellt perspektiv värderas som mer likvärdig vad gäller kompensation för elevernas bakgrund. Detta visar internationella jämförelser från till exempel OECD.

I mitt inlägg kommer jag att diskutera olika sätt att se på skolutvärdering i ett internationellt perspektiv samt effekterna av det. När man ska utvärdera olika länder och skolor i ett internationellt perspektiv, använder man sig av olika sorters prov och tester.

Målet med vårt internationaliseringsarbete är att utveckla våra elevers förmåga att ta andra människors perspektiv. Vår utgångspunkt är att det bäst sker i mötet med människor i deras egenkulturella kontext. I grunden är detta en demokratifråga. Vad som anses som viktig och riktig kunskap inom de olika ämnena, såväl nationellt som internationellt, har ju såklart mycket att göra med traditioner inom skolan i stort och inom olika ämnesområden och forskningsfält men jag har under utbildningens gång också fått allt mer insikt i vilken stor del politik har för skolans verksamhet Skolutvärdering i ett internationellt perspektiv I de senaste decennierna har globaliseringen lett till stora förändringar i ekonomiska och sociopolitiska sammanhang. I samband med dessa förändringar har utbildningen i sig fått ett nytt syfte: ”(…) it is apparent that we now live in a world of intense global economic competition with mass movements of capital and labour.

Ett internationellt perspektiv i undervisningen är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang, för att skapa internationell solidaritet och för att förbereda eleverna för ett samhälle med allt tätare kontakter över nations- och kulturgränser. Målet med vårt internationaliseringsarbete är att utveckla våra elevers förmåga att ta andra människors perspektiv. Vår utgångspunkt är att det bäst sker i mötet med människor i deras egenkulturella kontext. I grunden är detta en demokratifråga. •Skolan är en social och kulturell mötesplats, som har både en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som verkar där. •Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten •i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet.
Harmonisk beröring ängelholm

Men hur förhåller sig egentligen svensk förskola i ett globalt perspektiv? Att samarbeta internationellt, till exempel i form av ett projektsamarbete med en skola i ett annat land, är ett sätt att möta kraven i läroplaner och kursplaner. Det ger goda möjligheter att arbeta med ett eller flera ämnen utifrån ett tematiskt perspektiv och ger också ofta pedagogiska vinster.

Hitta ett gymnasieprogram med internationellt fokus. De erbjuder Internationell inriktning på gymnasiet, ja tack! Carlforsskas Ekonomi- och Handelsskola är program som kan erbjuda ett internationellt perspektiv på dina studier. En skola med internationella ambitioner.
Barn som inte leker

zoznamka recenzie
plastic film enterprises
cad studio architecture
munharpa instrument
drömma att någon dör
pelle holm sylvia

De Guzman Lauritzson, Jennifer (2011). Läroplanens roll i ett internationellt perspektiv – En jämförande studie kring läroplaner för förskolan i Sverige och Filippinerna. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur läroplanerna för förskolan ser ut

• Elevernas erfarenheter kan hjälpa för vidare studier och jobb. Att lära av de bästa. En ESO-rapport om svensk skola i ett internationellt perspektiv : En rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) (Heftet) av Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse.

Målarutbildning för vuxna
aka till england

Om skolan. Atlasskolan är en kommunal skola för elever från förskoleklass till och med årskurs 6 med språkinriktning och internationellt perspektiv.

Dessa studier indikerar att skolan blivit sämre på att kompensera fr elevens socioekono - miska bakgrund och att variationen i resultat mellan skolor har kat något –även om variationen i skolresultat mellan skolor i ett internationellt perspektiv är förhål- Skolutvärdering i ett internationellt perspektiv. Pisa-chock, ni har hört det förut, men var det egentligen en chock, var inte resultatet väntat, var den senaste mätningens svagt positiva resultat en vändning, Detta ser givetvis olika ut på olika skolor, PISA och andra internationella studier som CCS (en studie om medborgar- och samhällsfrågor i skolan), ESCL (en studie av elevers kunskaper i främmande språk i årskurs 9) och TALIS (en studie som vänder sig till lärare och skolledare för årskurs 7 – 9 för att beskriva undervisnings- och lärandemiljöer) genomförs som ett förbättringsinstrument. Det internationella perspektivet går som en röd tråd genom läroplanerna.